Livet i Tjeckien

Ja, då har det varit påsk igen. På långfredagen såg Tomas riktigt pigg ut (han fick influensa fredagen innan) det var första feberfria dagen och han kände sig bättre men på kvällen blev han sämre igen. Det visade sig vara en förkylning men när man legat nerbäddad i sängen med feber och ont i kroppen i 7 dygn så kan en förkylning bli ganska påfrestande så han har varit sjuk hela påsken också. Barnen har också haft feber. På påskafton fick vi i alla fall till en liten påsklunch med lax, ägg, jansson, sill, köttbullar och korv.

På påskdagen var vi bjudna hem till en skottsk familj, Alison, John och deras två töser Amy 8 år och Erin 3 år. Eftersom min egen familj fortfarande var sjuk åkte jag ensam och det var UNDERBART att få komma ut lite, träffa folk och äta god mat.

Idag (annandagen) har jag varit i Prag och shoppat. Det blev inga mängder men ändå det där nödvändiga som strumpor till hela familjen, toppar och t-shirts. Ska låta barnen prova sommarkläderna och se vad som passar och sedan tar vi en dag och bara köper kläder till dem när de kan följa med och prova.

När jag åkte till Prag idag hade jag ställt mig in på att pli piskad av fulla karlar och ungdomar. Nej, detta är ingen förträngd sexfantasi utan en påsktradition här i Tjeckien. Fram till klockan 12 på annandagen är männen ute och piskar kvinnor i rumpan. Detta är för att önska kvinnan  god hälsa. Kvinnan ska/kan då skvätta vatten på mannen och ge honom ägg. Enligt hörsägen brukar många män vara ganska berusade när detta händer men som sagt jag såg inte en enda överförfriskad man och ingen som blev piskad heller för den delen.

De senaste dagarna har vi haft lite konstigt väder. Har sett på nyheterna att ni också haft problem med vädret.

Igår hade vi faktiskt inget strömavbrott men det har vi haft nästan varje dag den senaste veckan. Igår var det blåsigt, kom snö, hagel, solsken, snö, solsken, blixtrar och åska, solsken, snö och lite mer hagel. Så höll det på hela dagen.
Idag läste jag på internet att det är snökaos här i Tjeckien (idag,torsdag). Det skulle vara mellan Prag och Brno. Motorvägen där skulle tydligen ha stora problem. Vi bor inte så långt bort därifrån men vi har klarblå himmel och solsken. Inte blåser det så mycket heller...

Ja, då har även Albin och Linnea drabbats av årets influensa. I tisdags kväll efter kalaset hos Lukas fick Linnea feber och på natten fick även Albin feber. Tomas blev ju sjuk i fredags kväll och idag- torsdag är första dagen han är helt feberfri så han har varit lite hängig. Barnen verkar klara sig bättre men de är ju inte så känsliga för feber som vi vuxna.
Peppar, peppar- jag mår fin-fint!

Dessa dagar har fördrivits med spel, tv och tvätt och städ. Storhandlade gjorde jag ifall vi skulle bli liggandes allihop men igår trodde jag att jag skulle krypa ur skinnet. Det var nog årets längsta dag. Jag kände inte för att göra något (hela huset var i kaos så det fanns inte brist på saker att göra) Jag gick bara och tittade på skiten och tyckte dagen var JÄTTETRÅKIG. Idag känns det bättre, det var till och med kul att städa!

Ja, då har årets influensa nått familjen Frick/Johansson i tjeckien. Tomas kom hem i fredags kväll efter att ha kollat på hockey och sa att han kände sig hängig. Morgonen efter hade han feber och ont i hela kroppen. Han varierar sig lite med ömsom frossa ömsom svettningar. Han har fortfarande feber och ont men verkar ändå piggare idag. Vi andra har klarat oss än så länge och jag och Albin åker iväg och spelar tennis idag. Albin har idag börjat sitt livs första  påsklov!

I fredags hade jag en sådan där förmiddag man helst vill gömma sig ifrån. Albin skulle åka skridskor med sin tjeckiska klass. (han har engelska, bild och idrott med en tjeckisk etta). 8,30 skulle vi vara där och blev naturligtvis sena. För att underlätta för sin stressade mamma hade barnen själva plockat fram sina skridskor och de kläder de trodde de skulle ha så jag sprang halva morgonen och letade efter skridskor och hjälmar de hade lagt på "ett säkert" ställe. Tanken var ju god men vi blev inte mindre sena för det... Har lite svårt att upprätthålla den pedagogiska nivån med mina barn när morgonstressen sätter in och jag blir allt annat än trevlig. Väl i bilen kör jag som, med mina mått mätt,  en biltjuv, med tjeckiska mått mätt, ganska normalt!
Vi ska in till Ces Arena och där har man en bom. När man tryckt ut sin biljett åker bommen upp och man kan åka in. Vi parkerar och springer in. Inga barn där ännu, väntar en liten stund och frågar på knagglig tjeckiska, "Skola"?
Mannen svarar "Ne skola" 
Ja ja, de har väl inte kommit ännu. Efter ytterligare några minuter frågar jag igen och det visar sig att det var ingen skridskoåkning för någon skola på hela dagen. Åh, då åker vi väl till skolan med Albin istället (börjar 8.50). Biljetten man fick när man åkte in på parkeringen ska man nu sticka in i en automat på parkeringen, betala summan i displayen och då får man en NY biljett som man ska stoppa in i automaten vid bommen så den åker upp. Nu hade jag inte varit på parkeringsplatsen tillräckligt länge så jag behövde inte betala och åker till bommen och stoppar i biljetten och inget händer, provar igen...och igen...och igen. Backar tillbaka till automaten på parkeringen stoppar i biljetten och det står fortfarande att jag inget ska betala. Åter in i bilen, åker till bommen och samma visa igen. Denna gång står det dock tre bilar bakom mig som även de måste backa för att jag ska kunna komma tillbaka till automaten. Tredje gången lyckas jag!
Åker med Albin till skolan och får där veta att bussen med skolbarnen stått utanför vårt hus och väntat länge på oss, de hade inte fått meddelandet att Albin inte skulle med. Vid det här laget har jag lyckats bygga upp en härlig stresshuvudvärk!
Skyndar iväg till Globus (mataffär) vi hinner kanske handla. Har naturligtvis glömt inköpslistan i morgonstressen och springer härs och tvärs igenom affären med en Linnea som inte är på humör för att springa. Charken hoppar vi över-för lång kö. Fort ut i bilen och hem med maten. Jag ska spela tennis på förmiddagen och måste hem och packa upp maten, äta mellanmål och byta om. Kommer i sista minuten till tennishallen, springer in och tränaren är inte där, fick stå och vänta i 10 minuter. Kan inte påstå att jag var särskilt sugen på att spela tennis. Skitsur och med världens huvudvärk.
När spelet väl började så var det oerhört skönt att få slå lite extra hårda slag. Träningen funkade bra och han tyckte att jag hade ett himla bra svung på backhanden.  Nu undrar väl ni om jag kommer till poängen snart och här är den. Efter en timmas tennis-spelande var både mitt dåliga humör och huvudvärken som bortblåsta. Visst är det fantastiskt att man kan stressa sig till fysiskt smärta och ännu mer fantastiskt att den är så lätt att bota. Slå på en boll och öka pulsen i en timma.

Idag har jag varit på svenska skolan och masserat. Detta är sista veckan på projektet "friskvårdsveckorna". Denna vecka har de haft avslappning, träning i klassrummet och idag var det dags för massage. Jag tog med mig massagebänken och masserade de som ville. Eftersom det är barn och ungdomar det handlar om kan man inte göra en vanlig massage. Barnens ligament är känsligare för massage eftersom den växer, därför måste man vara mer försiktig. De hade heller aldrig fått massage så det var mest för att se om det var något de tyckte om. Alla gör faktiskt inte det! Sedan satt vi några minuter i klassrummet och jag visade hur man kan massera varandra utan olja och bänk. (kan vara ett bra knep att erbjuda föräldrarna massage när man vill ha höjd veckopeng...)

Imorgon ska jag jobba på skolan och då avslutar vi dagen med badminton på ett av gymen här i stan.

Jag är hockeyänka. I torsdags morse klockan 5.20 blev Tomas hämtad för att åka till Holland och spela hockeyturnering. Han har spelat några gånger med ett lag av lite blandad karaktär, bl.a borgmästarens högra hand, några poliser och en man på ca 70+. Tomas tror att 70+mannen har spelat på elitnivå för han är tydligen fortfarande duktig. När Tomas frågade vad det var för turnering de skulle på fick han svaret:

"It´s a tournament for loosers"!

Hur som helst, på kvällen när de kom fram skulle de få en välkomstdrink sedan skulle de spela match. De flesta kanske sparar drinken till efter matchen, åter igen hur som helst så åkte de till Rotterdam på fredagen och för en stund sedan, (idag lördag) ringde Tomas och berättade att de spelat två matcher och vunnit bägge. De hade två matcher kvar. Han hade varit duktig och lagt sig för att sova vid 24-tiden igår (åtminstone vad han sa till mig) medan många andra hade varit uppe till både 03 och 04. De hade inga som helst problem att spela hockey i alla fall. Deras störst problem var istälet att ölen är hälften så stor och kostar dubbelt så mycket.

Ja då kommer det för tredje gången... hur som helst så är det nog en ganska utmattad Tomas jag får hem på söndag kväll. Tur att han ska jobba på måndag!

I fredags innan Albin skulle gå till skolan blev han stående vid vardagsrumsbordet där min tidning IFORM låg. Han läste lite på framsidan och kunde stolt berätta vad han läst. Han bläddrade lite i tidningen och ropar förtjust. "Mamma, det är en sån där grej i tidningen som man har fått med."
Ja ha... säger jag lite drömmande med kaffekoppen i handen där jag sitter och funderar på om det är dags att ställa in frukosten i kylen.
"Får jag öppna den"? frågar han otåligt och jag tittar då upp.
"Ja" säger jag fullt medveten om att paketet innehåller ett provexemplar av Tena inkontinensskydd!

Det tar en stund att öppna och när han har den i handen tittar han förundrat på den innan han utbrister:
"Mamma, det är ju ett fotplåster"!!!

"Det ser faktiskt så ut" säger jag men det är något annat. Jag drar historen om att när vi mammor fått ut våra bebisar kan det ibland bli lite problem med att hålla sig när man hoppar och nyser.(Inte nödvändigtvis samtidigt) Även nu är jag fullt medveten om vad jag ger mig in på... att jag kan få hålla hans livs första lektion i sexualkunskap och förklara allt om bebisar och deras tillverkning. Jag håller andan ett ögonblick och ser lågan släckas i hans ögon... sedan kommer ett uppgivet  "Ja ha" och sedan går han.

Skolan har under veckorna 9-11 aktivitetsveckor. Det är dels för att lära barnen att idrotta och röra på sig och dels att kunna prova på nya saker. Det är ju svårare att börja med en idrott här eftersom man inte kan språket. Barnen får poäng för varje  sak de gör och om man gör saker tillsammans får man fler poäng.
 Under veckan som gått har det varit, pingis, promenad, salsa, handbollsträning och squash. I lördags skulle vi bowlat men det blev inställt pga strömavbrottet i stan.

I fredags var jag och Albin på skolan och en av svenskarna, Björn höll i hanbollsträningen en timma. Vi fick lära oss passa, dribbla och skjuta och hade lite lekar. Jättekul men jobbigt. Lite träningsvärk hade jag allt i lördags.

Igår var det dags för squash i hallen som ligger i Svitkov där vi bor. Jag har bara spelat squash en gång tidigare, på gymnasiet men det var kul det också. Senare på kvällen var vi några tjejer (och en kille) som provade ett annat gym än det vi brukar gå till och vi provade kick-box aerobics. Shit vad jobbigt det var men superkul. Varje rörelse jag gör i dag känns. Det känns till och med i armarna när jag sitter och skriver på tangentbordet!

Igår, lördag, skulle vi åka till bowlinghallen med de andra svenskarna men en knapp timma innan blev det strömavbrott, började blåsa något vansinnigt och hagla enormt. Det visade sig att det var strömavbrott i hela staden så vi funderade på om det var någon idé att åka till bowlinghallen. Jag och Albin bestämde oss för att åka iväg, strömmen kunde ju komma tillbaka snart men väl framme var det kolsvart och Tomas ringde hem oss igen eftersom Linnea var sjuk.
En metallcontainer på hjul hade blåst över gatan och vält, träd hade vält över vägen och en massa andra saker låg där de inte skulle. Senare kunde man läsa om stormen på internet, ett par personer i Tjeckien hade omkommit och i Österrike hade det också varit bedrövligt.
Känns avslägset att det för en vecka sedan var nästan 20 grader och vinstilla.

Linnea hade maginfluensa i måndags och efter det har hennes mage varit dålig. Hon har klagat över magont varje gång hon ätit och vissa dagar har det gjort så pass ont att hon gråtit hon har även varit lös i magen. Eftersom hon haft känslig mage flera år tyckte vi att hon får äta lite försiktigt så kommer magen säkert igång men igår (lördag) var det värre än vanligt. Vi skulle vi bowla med de andra svenskarna men Linnea var inte bra så hon fick stanna hemma. Tomas hade försökt ringa mig men pga strömavbrott funkade inte min telefon så han ringde Jacko som lämnade över sin telefon. I bakgrunden hörde jag Linnea skrika hysteriskt. Hon hade så vansinnigt ont att vi bestämde oss för att åka in med en gång.

Vi gick in till barn-jouren och satte oss i väntrummet och funderade på om det fanns någon ringklocka men vi såg ingen. "Vi sitter här och pratar lite högt så kommer det säkert någon " säger jag. Vi kunde höra röster inifrån rummet och tänkte att de är nog upptagna med någon patient eftersom de inte öppnar. Det lät dock inte som det så efter 5-10 minuter knackar Tomas på dörren. Inget händer... ja ja vi väntar lite till. Ytterligare 5 minuter går och vi börjar undra om man kan med att knacka en gång till. Tomas går ut utanför och där hittar han en ringklocka. Han ringer på den och efter ca 0.3 sekunder flyger dörren upp och sköterskan vill ha våra försäkringspapper. Väl inne frågar jag om de pratar engelska. Varken barnläkaren eller sköterskan kan enligt egen utsago ett enda ord engelska. Shit, tänker jag. Hur ska jag förklara på ett språk som jag inte kan vad som är fel på min dotter så att hon kan ställa rätt diagnos.
Jag börjar med att peka på magen och säga "Ne dobri" som betyder "inte bra" och efter det körde vi båda med teckenspråk blandat med ord. Vi började med ordet måndag och teckenspråk för spya, sedan ordet tisdag med efterföljande teckenspråk för diarre och så höll vi på en bra stund tills läkaren kände på magen, lyssnade på lungor och hjärta och kollade halsen. Sedan kom ordinationen som var ca 60 sekunder lång och lät ungefär som:
Bla bla bla bla bla blättan blä....
När hon var färdig stirrade jag bara på henne och sa: "Pomalo prosim"! (snälla långsamt)
Då gick det bättre men för säkerhets skull ringde Tomas chefens fru Alena som är tjeckiska som kunde översätta. Tack Alena!
Vi hade förstått det mesta men det var ett par saker till som vi ville att läkaren skulle veta.

 Ordination: inget fett, ingen stekt mat och inga mejeriprodukter. Hon skulle äta vitt bröd, ris, potatismos, vatten, te och universalprodukten i Tjeckien Piscoti. Denna produkt äts av alla- alltid! Hundarna äter den, barnen äter den och alla däremellan. Det är små kex eller nå´t som innehåller ägg, vetemjöl och socker. Linnea älskar dem och äter dem hela tiden nu när hon är sjuk. Vi får nog lägga in henne på avvänjningsklinik när dieten är över...



                     

Ibland får man så underbara kommentarer av barnen och en sådan kommentar fick vi av Linnea ikväll. I väntan på melodifestivalen spelade vi Albins Spindelmannenspel.
Det är ett kortspel med korten 1-8. Varje siffra har en bokstav efter sig, a-d, alltså kan de ha 1d, 2a,3c eller 7b osv. Linnea som är 4,5 år trodde vi inte kunde fler bokstäver än L, A och E som ingår i hennes namn men aj så vi bedrog oss. Hon hade rätt på varje fråga och lämnade rätt kort hela tiden.(I detta spel delar man ut alla kort till spelarna och sedan ber man om de man inte har, tex. Linnea, har du 1d? Har hon detta så lämna hon det till sen som frågat och den personen får då fortsätta fråga. Om hon INTE har kortet är det näste persons tur.)
När vi insåg att hon kunde bokstäverna och siffrorna säger jag beundrande:

"Men Linnea hur har du kunnat lära dig alla dessa bokstäver så bra"? så svarar hon självsäkert:
"Jag har ju sett hur klockan går...