Motion ÄR bra!
I fredags hade jag en sådan där förmiddag man helst vill gömma sig ifrån. Albin skulle åka skridskor med sin tjeckiska klass. (han har engelska, bild och idrott med en tjeckisk etta). 8,30 skulle vi vara där och blev naturligtvis sena. För att underlätta för sin stressade mamma hade barnen själva plockat fram sina skridskor och de kläder de trodde de skulle ha så jag sprang halva morgonen och letade efter skridskor och hjälmar de hade lagt på "ett säkert" ställe. Tanken var ju god men vi blev inte mindre sena för det... Har lite svårt att upprätthålla den pedagogiska nivån med mina barn när morgonstressen sätter in och jag blir allt annat än trevlig. Väl i bilen kör jag som, med mina mått mätt, en biltjuv, med tjeckiska mått mätt, ganska normalt!
Vi ska in till Ces Arena och där har man en bom. När man tryckt ut sin biljett åker bommen upp och man kan åka in. Vi parkerar och springer in. Inga barn där ännu, väntar en liten stund och frågar på knagglig tjeckiska, "Skola"?
Mannen svarar "Ne skola"
Ja ja, de har väl inte kommit ännu. Efter ytterligare några minuter frågar jag igen och det visar sig att det var ingen skridskoåkning för någon skola på hela dagen. Åh, då åker vi väl till skolan med Albin istället (börjar 8.50). Biljetten man fick när man åkte in på parkeringen ska man nu sticka in i en automat på parkeringen, betala summan i displayen och då får man en NY biljett som man ska stoppa in i automaten vid bommen så den åker upp. Nu hade jag inte varit på parkeringsplatsen tillräckligt länge så jag behövde inte betala och åker till bommen och stoppar i biljetten och inget händer, provar igen...och igen...och igen. Backar tillbaka till automaten på parkeringen stoppar i biljetten och det står fortfarande att jag inget ska betala. Åter in i bilen, åker till bommen och samma visa igen. Denna gång står det dock tre bilar bakom mig som även de måste backa för att jag ska kunna komma tillbaka till automaten. Tredje gången lyckas jag!
Åker med Albin till skolan och får där veta att bussen med skolbarnen stått utanför vårt hus och väntat länge på oss, de hade inte fått meddelandet att Albin inte skulle med. Vid det här laget har jag lyckats bygga upp en härlig stresshuvudvärk!
Skyndar iväg till Globus (mataffär) vi hinner kanske handla. Har naturligtvis glömt inköpslistan i morgonstressen och springer härs och tvärs igenom affären med en Linnea som inte är på humör för att springa. Charken hoppar vi över-för lång kö. Fort ut i bilen och hem med maten. Jag ska spela tennis på förmiddagen och måste hem och packa upp maten, äta mellanmål och byta om. Kommer i sista minuten till tennishallen, springer in och tränaren är inte där, fick stå och vänta i 10 minuter. Kan inte påstå att jag var särskilt sugen på att spela tennis. Skitsur och med världens huvudvärk.
När spelet väl började så var det oerhört skönt att få slå lite extra hårda slag. Träningen funkade bra och han tyckte att jag hade ett himla bra svung på backhanden. Nu undrar väl ni om jag kommer till poängen snart och här är den. Efter en timmas tennis-spelande var både mitt dåliga humör och huvudvärken som bortblåsta. Visst är det fantastiskt att man kan stressa sig till fysiskt smärta och ännu mer fantastiskt att den är så lätt att bota. Slå på en boll och öka pulsen i en timma.
Vi ska in till Ces Arena och där har man en bom. När man tryckt ut sin biljett åker bommen upp och man kan åka in. Vi parkerar och springer in. Inga barn där ännu, väntar en liten stund och frågar på knagglig tjeckiska, "Skola"?
Mannen svarar "Ne skola"
Ja ja, de har väl inte kommit ännu. Efter ytterligare några minuter frågar jag igen och det visar sig att det var ingen skridskoåkning för någon skola på hela dagen. Åh, då åker vi väl till skolan med Albin istället (börjar 8.50). Biljetten man fick när man åkte in på parkeringen ska man nu sticka in i en automat på parkeringen, betala summan i displayen och då får man en NY biljett som man ska stoppa in i automaten vid bommen så den åker upp. Nu hade jag inte varit på parkeringsplatsen tillräckligt länge så jag behövde inte betala och åker till bommen och stoppar i biljetten och inget händer, provar igen...och igen...och igen. Backar tillbaka till automaten på parkeringen stoppar i biljetten och det står fortfarande att jag inget ska betala. Åter in i bilen, åker till bommen och samma visa igen. Denna gång står det dock tre bilar bakom mig som även de måste backa för att jag ska kunna komma tillbaka till automaten. Tredje gången lyckas jag!
Åker med Albin till skolan och får där veta att bussen med skolbarnen stått utanför vårt hus och väntat länge på oss, de hade inte fått meddelandet att Albin inte skulle med. Vid det här laget har jag lyckats bygga upp en härlig stresshuvudvärk!
Skyndar iväg till Globus (mataffär) vi hinner kanske handla. Har naturligtvis glömt inköpslistan i morgonstressen och springer härs och tvärs igenom affären med en Linnea som inte är på humör för att springa. Charken hoppar vi över-för lång kö. Fort ut i bilen och hem med maten. Jag ska spela tennis på förmiddagen och måste hem och packa upp maten, äta mellanmål och byta om. Kommer i sista minuten till tennishallen, springer in och tränaren är inte där, fick stå och vänta i 10 minuter. Kan inte påstå att jag var särskilt sugen på att spela tennis. Skitsur och med världens huvudvärk.
När spelet väl började så var det oerhört skönt att få slå lite extra hårda slag. Träningen funkade bra och han tyckte att jag hade ett himla bra svung på backhanden. Nu undrar väl ni om jag kommer till poängen snart och här är den. Efter en timmas tennis-spelande var både mitt dåliga humör och huvudvärken som bortblåsta. Visst är det fantastiskt att man kan stressa sig till fysiskt smärta och ännu mer fantastiskt att den är så lätt att bota. Slå på en boll och öka pulsen i en timma.
Kommentarer
Trackback
