Jourcentral
Linnea hade maginfluensa i måndags och efter det har hennes mage varit dålig. Hon har klagat över magont varje gång hon ätit och vissa dagar har det gjort så pass ont att hon gråtit hon har även varit lös i magen. Eftersom hon haft känslig mage flera år tyckte vi att hon får äta lite försiktigt så kommer magen säkert igång men igår (lördag) var det värre än vanligt. Vi skulle vi bowla med de andra svenskarna men Linnea var inte bra så hon fick stanna hemma. Tomas hade försökt ringa mig men pga strömavbrott funkade inte min telefon så han ringde Jacko som lämnade över sin telefon. I bakgrunden hörde jag Linnea skrika hysteriskt. Hon hade så vansinnigt ont att vi bestämde oss för att åka in med en gång.
Vi gick in till barn-jouren och satte oss i väntrummet och funderade på om det fanns någon ringklocka men vi såg ingen. "Vi sitter här och pratar lite högt så kommer det säkert någon " säger jag. Vi kunde höra röster inifrån rummet och tänkte att de är nog upptagna med någon patient eftersom de inte öppnar. Det lät dock inte som det så efter 5-10 minuter knackar Tomas på dörren. Inget händer... ja ja vi väntar lite till. Ytterligare 5 minuter går och vi börjar undra om man kan med att knacka en gång till. Tomas går ut utanför och där hittar han en ringklocka. Han ringer på den och efter ca 0.3 sekunder flyger dörren upp och sköterskan vill ha våra försäkringspapper. Väl inne frågar jag om de pratar engelska. Varken barnläkaren eller sköterskan kan enligt egen utsago ett enda ord engelska. Shit, tänker jag. Hur ska jag förklara på ett språk som jag inte kan vad som är fel på min dotter så att hon kan ställa rätt diagnos.
Jag börjar med att peka på magen och säga "Ne dobri" som betyder "inte bra" och efter det körde vi båda med teckenspråk blandat med ord. Vi började med ordet måndag och teckenspråk för spya, sedan ordet tisdag med efterföljande teckenspråk för diarre och så höll vi på en bra stund tills läkaren kände på magen, lyssnade på lungor och hjärta och kollade halsen. Sedan kom ordinationen som var ca 60 sekunder lång och lät ungefär som:
Bla bla bla bla bla blättan blä....
När hon var färdig stirrade jag bara på henne och sa: "Pomalo prosim"! (snälla långsamt)
Då gick det bättre men för säkerhets skull ringde Tomas chefens fru Alena som är tjeckiska som kunde översätta. Tack Alena!
Vi hade förstått det mesta men det var ett par saker till som vi ville att läkaren skulle veta.
Ordination: inget fett, ingen stekt mat och inga mejeriprodukter. Hon skulle äta vitt bröd, ris, potatismos, vatten, te och universalprodukten i Tjeckien Piscoti. Denna produkt äts av alla- alltid! Hundarna äter den, barnen äter den och alla däremellan. Det är små kex eller nå´t som innehåller ägg, vetemjöl och socker. Linnea älskar dem och äter dem hela tiden nu när hon är sjuk. Vi får nog lägga in henne på avvänjningsklinik när dieten är över...
Vi gick in till barn-jouren och satte oss i väntrummet och funderade på om det fanns någon ringklocka men vi såg ingen. "Vi sitter här och pratar lite högt så kommer det säkert någon " säger jag. Vi kunde höra röster inifrån rummet och tänkte att de är nog upptagna med någon patient eftersom de inte öppnar. Det lät dock inte som det så efter 5-10 minuter knackar Tomas på dörren. Inget händer... ja ja vi väntar lite till. Ytterligare 5 minuter går och vi börjar undra om man kan med att knacka en gång till. Tomas går ut utanför och där hittar han en ringklocka. Han ringer på den och efter ca 0.3 sekunder flyger dörren upp och sköterskan vill ha våra försäkringspapper. Väl inne frågar jag om de pratar engelska. Varken barnläkaren eller sköterskan kan enligt egen utsago ett enda ord engelska. Shit, tänker jag. Hur ska jag förklara på ett språk som jag inte kan vad som är fel på min dotter så att hon kan ställa rätt diagnos.
Jag börjar med att peka på magen och säga "Ne dobri" som betyder "inte bra" och efter det körde vi båda med teckenspråk blandat med ord. Vi började med ordet måndag och teckenspråk för spya, sedan ordet tisdag med efterföljande teckenspråk för diarre och så höll vi på en bra stund tills läkaren kände på magen, lyssnade på lungor och hjärta och kollade halsen. Sedan kom ordinationen som var ca 60 sekunder lång och lät ungefär som:
Bla bla bla bla bla blättan blä....
När hon var färdig stirrade jag bara på henne och sa: "Pomalo prosim"! (snälla långsamt)
Då gick det bättre men för säkerhets skull ringde Tomas chefens fru Alena som är tjeckiska som kunde översätta. Tack Alena!
Vi hade förstått det mesta men det var ett par saker till som vi ville att läkaren skulle veta.
Ordination: inget fett, ingen stekt mat och inga mejeriprodukter. Hon skulle äta vitt bröd, ris, potatismos, vatten, te och universalprodukten i Tjeckien Piscoti. Denna produkt äts av alla- alltid! Hundarna äter den, barnen äter den och alla däremellan. Det är små kex eller nå´t som innehåller ägg, vetemjöl och socker. Linnea älskar dem och äter dem hela tiden nu när hon är sjuk. Vi får nog lägga in henne på avvänjningsklinik när dieten är över...
Kommentarer
Trackback
