Livet i Tjeckien

I veckan ringde våra "Tjeckien-kompisar från Vänersborg" och frågade om vi ville komma och grilla och sova över natt i helgen. Det gjorde vi gärna och kom dit vid 15-tiden igår.
Trots att det går ett tag mellan träffarna så tar det ungefär tre sekunder och sen leker de som om de lekte varje dag.
Vi hade en jättetrevlig kväll med god mat men en tidig morgon idag för barnen skulle på kalas hos grannen.

Albin har länge velat ha ett Nintendo DS och har nu sparat ihop en del pengar och fick en hel del när han fyllde år då i fredags var det dags. I reklamen från Elgiganten var de nedsatta till 1390 kr så han åkte dig och köpte sig ett. Då hade han 300 kr kvar att köpa spel för. Det fanns två varianter för den summan att köpa för de flesta spel kostar 300-.500 kr (svindyrt enligt min mening) så han köpte sig ett "Indiana Jones Lego-spel".

Han är så superrädd om sitt spel och vill spela hela tiden. Nu, de första dagarna har vi sagt att det är OK att spela mycket men han vet att det blir andra regler snart.

I söndags förra veckan kom jag och barnen tillbaka till Sverige igen. Vi lämnade kvar Tomas i Tjeckien (så han får lite riktig semester).

Resan hem gick jättebra. Vi övernattade utanför Berlin för att det inte skulle bli för många mil i bilen på en dag.
När vi kom hem åkte vi direkt till affären och storhandlade. Jag packade upp, lagade lunch och sen började jag packa upp packningen vi haft med oss på resan. Hela bilen var full från topp till tå så det tog några timmar.

I måndags skulle jag färga mina ögonbryn kl. 9 men det hade jag helt glömt bort. Grannen (som är hudterapeut) ringde några minuter efter 9. Hon hade som tur var fått ett återbud kl. 10 så vi slängde i oss frukost och sedan iväg.
Därefter köpte vi en häcksax, åkte hem och klippte gräset och började med häcken. Det blev macka till kvällsmat och vi sjönk ner i soffan kl. 20,30. Då var jag ganska mör.

I tisdags fortsatte jag med häcken och det tog också hela dan.  Gud vad man sover gott när man jobbat hela dagen!

Resten av tiden hemma har vi plockat blåbär, rensat landen, klippt gräset igen, städat huset, lekt med kompisar och slappat.

Igår var det fint väder vilket jag inte väntat mig så på förmiddagen lade jag mig i solen på altanen och läste medan barnen lekte. Sedan ringde jag till den supportguppsmedlem som vi träffade på bowlingen häromdagen. Han och hans dotter skulle till stan så vi bestämde att ta en fika på stan. Vi blev några minuter sena men det blev inte bättre av att vid vägomläggningen i stan så svängde jag åt fel håll och blev ännu mer sen.

Vi hade i alla fall en mysig fika och även om Albin var blyg och inte sa så mycket så tyckte han det var kul att träffa sin gamla klasskompis.

När vi avslutat fikat var det fortfarande fint väder så jag ringde Tomas och frågade om han skulle komma hem i vanlig tid. Vi tänkte nämligen dra till Valy och bada men det tar en stund att åka dit och om Tomas var på väg hem hade han fått sitta och vänta ganska länge på oss utanför huset. Vi var i Valy knappt en timma men det hade hunnit bli riktigt varmt i vattnet. Det blåste också en del så botten var inte lika sunkig som vanligt. Det blir lite dyig botten där ibland.

Sen blev det kvällsmat, blogg, Uno-spel med barnen och Allsång på Skansen fick avsluta kvällen.

I går, måndag, var det helgdag här och Tomas var ledig från jobbet. Lyxigt va att komma hit i tre veckor och vara ledig!

Vi bestämde oss för att ta tåget till Prag. Jag var jättesugen på att uppleva atmosfären där igen. Tyvärr så blev det nog inte så mysigt som jag hade trott. Inte för att det var fel på någonting utan det var nog bara mina förväntingar som var för höga. Det är ju så ibland. Vi hade i alla fall en fin dag i Prag och Albin och Linnea gick som små robotar genom staden utan gnäll.
När vi kom hem visade stegräknaren över 19 000 steg och det är mina steg. Barnen har ju tagit betydligt fler.

Vi tittade på Harry Potter och Linnea var så trött att hon bara satt och grät så hon gick och lade sig och sov istället.

I söndags hade vi en slappardag. Vi tittade på en film på förmiddagen innan vi åkte och bowlade. Efter bowlingen handlade vi och när vi åkte från parkeringen såg vi en svensk bil och konstaterade att det var en person i supportgruppen som har två barn som gick i skolan samtidigt som Albin. Så vi åkte tillbaka och gick in till bowlingen igen och sa hej.

När vi om hem så gick Tomas till squashhallen ett par hundra meter bort och spelade medan jag satt på altanen och läste. Sedan startade vi grillen, det blev korv och "rolik" till barnen. Rolik är ett bröd som är som mellanting mellan baugett och korvbröd. Jag och Tomas käkade färdigmarinerade kotletter som var jättegoda.

I lördags kväll var det grillkväll på Fajn, vår bykrog. Vi hade reserverat 8 platser för att åka dit med skottarna men visste inte riktigt vad vi skulle vänta oss. Dels förstår man inte allt som står i informationen och de tjeckiska vanorna är inte som våra svenska. Och ärligt talat är det ju det som är charmen och då som det brukar bli som bäst...och det blev det.

När vi kom kl. 17 blev vi visade till vårt bord och det satt redan några gäster där, bland annat en gammal hockeykompis till Tomas som tyvärr inte kunde engelska. Det fanns ett levande band bestående av en synt och två personer, en grillmeny och kockarna som stod utomhus och grillade. Två servitriser som vi inte träffat sedan vi kom ner var på plats och det var ett kärt återseende.

Sångarna avslutade låten de spelade när vi var på plats och spelade sedan ABBA´s sång Mamma Mia. De log stort och tittade på oss och de andra gästerna vände sig om och skrattade. Alla tycktes ha koll på att vi var "SVENSKARNA".

Jag lärde mig även en skottsk specialité den kvällen. Man lägger ett ölunderlägg på kanten på bordet. Tar handen under (med ovansidan uppåt) och slår till underlägget så det snurrar ett halvt var och sedan fångar man det. Detta ska man göra med så många som möjligt. Mitt rekord för kvällen blev 26! Skotten som lärde mig det tyckte det var lite jobbigt att jag slog honom gång på gång men till sist lyckade han slå mig med 27 stycken. En ganska imponerande summa.

Vi hade en jättekul kväll med underbart väder.

I fredags var det after work på en uteservering på torget här i Pardubice. Jag fick träffa en av familjerna som flyttade hit förra året, strax efter vi åkt hem, och den familj som höll på att flytta in i våra kompisars nya hus för tillfället.

I två års tid bodde vi här och jag och barnen åkte l Valy och badade ganska regelbundet den sista sommaren. Vi lyckades dock inte få med oss Tomas men nu är det gjort. I lördags var vi där i ett par timmar. Solen sken, jag tog mitt första dopp för i år, Tomas brände fötterna som vanligt så allt var super!

Albin har sedan vi kom hit pratat om att han vill spela badminton. 

I torsdags kväll var vi bjudna till våra skottska vänner Leanne och Nicky som har dottern Rebecca 3,5 år och Matthew snart 1,5 år. Linnea och Rebecca gick på samma dagis men vi hann inte umgås så mycket innan vi flyttade hem till Sverige. Däremot lärde de känna våra kompisar som nu flyttat hem till Vänersborg så vi har fått en del rapporter.

Som jag tidigare nämnt är huset ganska sparsamt utrustat. Vi har tre stora tallrikar, tre assietter och tre djupa tallrikar. (fyra personer bor i huset)
Idag när vi skulle duka var helt plötsligt en av de stora tallrikarna borta!
Vi har letat i hela huset, frågat barnen men ingen vet var den är. Hur i h... kan en mattallrik bara försvinna.

Ska vi börja misstänka våra vänner som var här igår???       (obs! skämt)

Det blev stranden i Valy igår efter vi hade städat och handlat och ätit lunch. Ett par kilometer innan vi kom fram började det mulna. Väl framme var det åska och mulet. Ja ja tänkte jag, vi stannar väl en liten stund så länge det inte regnar.
Efter en stund kom det några droppar men sen sken solen fem minuter, sen kom det några droppar igen och så höll det på.
Det mullrade som bara den men inga blixtrar så vi stannade. Är det 27 grader är det ju skönt på stranden även om det är mulet.
Efter ytterligare en halvtimma sprack hela himlen upp. Det blev klarblått och strålande sol. MMM...

Nu MÅSTE vi iväg till stranden! Jag håller på att gå upp i atomer. Jag skriker på mina barn för minsta lilla och blir irriterad bara jag får syn på dem. AAARRRGGGHHH!!!!!!

I morse när jag vaknade var det mulet så jag bestämde mig för att han en städdag. Först låg jag kvar i sängen länge länge och läste en ny bok. Luftslottet som sprängdes, siste delen i milleniumtirologin.

Huset som vi bor i är milt uttryckt sparsamt inrett, både vad det gäller möbler och utrustning.
I städväg finns en sopborste, en skyffel och en skurhink. Inga trasor, inga rengöringsmedel, ingen dammsugare osv. Så idag har jag sopat golvet i ett 150 kvm stort hus och torkat golvet med en mopp vars skaft räcker mig till höften. Det tog en stund men det var mycket skönt när det var klart.

Nu har det faktiskt blivit fint väder ute. Solsken och 28 grader varmt så vi har bestämt att vi ska åka till Valy och bada. Det är en liten ort som ligger ungefär en mil från Pardubice och har en liten konstgjord sjö. Den är formad som ett U och har små mysiga sandstränder utmed sidorna.

Först måste vi dock åka och handla lite att äta och ta med oss.

För ett par veckor sedan köpte jag en stegräknare på apoteket hemma i stan. Jag har varit hyfstat flitig och gått lite mer än 10 000 steg om dagen. Idag fick Albin låna min stegräknare. Han tog den vid 17-tiden och hans mål var att gå minst 10 000 steg. Det var vad han hört av sin mor är bra att gå varje dag.

Tror ni att han lyckades..? Det kan ni fethaja! Han gick 13 581 steg mellan klockan 17-20!!!!!

Nu är ju inte barn som vi vuxna som tar det lite lugnt  utan han har SPRUNGIT de flesta stegen och ni kan ju själva tänka er när det är 27 grader varmt och åska... det blir LITE svettigt. När vi kom hem från vår bykrog så trodde vi att det regnade ute när vi såg honom. Svettdropparna rann nerför ansiktet på honom.

Eftersom jag inte har varit så fliltig med mitt bloggande sedan jag kom hit (kan ju delvis bero på att vi inte haft något internet förrän igår kväll) blir det lite hopp fram och tillbaka i tiden.

Idag har jag varit på H-centrum och tränat för andra gången sedan jag kom hit. Det finns en lekhörna för barnen där så det är perfekt att börja dagen där.
När vi kom fram upptäckte jag att jag glömt mina träningsskor så det var bara att åka hem till Svitkov (15 minuter enkel resa med bil) och tillbaka igen. Efter träningen tog vi en toast och jordgubbsjuice innan vi åkte hem och hoppade i duschen. Väl hemma sken solen så jag gick ut en kvart och läste en tidning innan det var dags att åka till AFI-Palace. Det är ett nytt stort köpcentra som blev klart strax innan vi flyttade hem. Där träffade vi Leanne och hennes 1-årige Mathew från Skottland. Vi lärde känna familjen strax innan vi flyttade hem från Tjeckien. Det var jättekul att träffas och vi ska äta middag någon kväll i veckan.

När Leanne åkte till dagis och hämtade dottern Rebecca gick vi en sväng i köpcentrat och några andra affärer och köpte kläder till barnen och bigaråer och åkte hem. När vi kom hem var det världens åskväder. Det har det varit nästan varje dag på eftermiddagarna.

Jobbade till 14.45 i fredags och åkte 15.45 till Tjeckien, puh! Men jag var nog mindre stressad än min äkta hälft. Han var stressad nog för oss båda.
Det blåste som fasen och jag tänkte i mitt sinne att det blir en kul resa till Kiel med båt men det var hur lugnt som helst.

Resan genom Tyskland gick också bra. Barnen satt som små ljus hela resan.

På kvällen vid 18,30-tiden åkte vi till Tomas chef där två svensk-familjer höll till sin sista natt med gänget innan vi åkte vidare till "vårt" hus i Svitkov. Vi sov länge på lördag morgon.